Kort beskrivning av skydd

Skyddet är precis som de andra bruksgrenarna uppbyggd med lägre, högre och sist en elitklass, appellklass saknas –den får man avverka i någon av de andra tre. Lydnadsmomenten, budföringen och uppletandet är exakt likadana så jag koncentrerar mig på att försöka beskriva det som är specifikt i skyddet.

Skyddshundarna ska förutom ovannämnda och sitt planskydd även avverka ett spår. Spåret är ungefär hälften mot vad spårhundarna har fast utan upptag. Domarna dömer oftast bara fram till första pinnen.

Spåret är för att kontrollera att skyddshunden kan spåra en förrymd buse och plocka upp saker denne droppat på vägen. I elitklass så ingår dessutom ett avsök. Avsöket är upplagt som ett vanligt sök fast hunden har munkorg på sig.

I vanligt sök är tanken att man hittar snälla personer som gått vilse eller skadat sig. I skyddet så letar man efter förrymda värstingar som sprungit in i skogen för att gömma sig. Då hunden hittar en sån (kallas figurant även i avsöket) ska den bevaka figuranten och skälla för att vägleda sin förare. När föraren kommer fram så hjälps ekipaget åt att transportera figuranten till mittstigen.

Rutan är hälften av vad en elitsöksruta är och det finns två figuranter att leta reda på. Bedömningen jämfört med vanligt sök är annorlunda. Hälften av poängen hör till hur hunden arbetar i ruten. Den andra hälften delas på två och ges för hur hunden arbetar vid respektive figurant. Skyddshunden får INTE röra figuranterna, den ska bara hitta och bevaka dem.

Om vi tänker oss en normal tävlingsdag för en elitskydds hund så inleds den med lottdragning. Därefter åker antagligen alla ut och tilldelas sina spår. Sedan brukar avsöket komma och då ska hunden hitta sina två figuranter i en sökruta. Sen har vi ett uppletande och på det hela lydnadsprogrammet. Allra sist på tävlingsdagen brukar höjdpunkten ligga, planskyddet. Det är ett tufft program för både hundarna och deras förare…

Äntligen!

Under de första momenten i skyddet är hunden försedd med en munkorg. Under andra halvan av planskyddet så har figuranterna istället en vadderad skyddsärm som hunden ska bita i. Figuranterna ska försöka att slå ner föraren och rymma. Hunden ska avvärja figuranternas försök att slå till föraren.

Hunden ska även stoppa figuranternas flyktförsök och den ska bevaka figuranten tills föraren hunnit fram. Vi går inte in specifikt på varje delmoment men vill berätta om vardera ett korg- och ett ärm- moment. Vi har valt dubbelretning och modprov för de är ganska spektakulära moment att se på, båda dessa moment ingår i högre och elitklass.

Under dubbelretningen så transporterar förare och hund en figurant förbi en hel grupp med människor. Hunden har munkorg på sig. När de gått förbi så kommer en figurant ut ur folksamlingen med en käpp höjd som för att slå ner föraren bakifrån.

Hunden ska utan kommando själv upptäcka hotet bakifrån och avvärja även den "busen" och "fritagningsförsöket". Föraren ska ta käppen från figuranten och sen transportera båda figuranterna ett kort tag.

Vid momentet modprov så ställer föraren och hunden upp tre meter bakom en ärmförsedd figurant. Figuranten har även en käpp i handen. Tävlingsledaren säger till figuranten att springa, och på tävlingsledarens order ska föraren skicka hunden efter figuranten.

När hunden närmar sig figuranten säger tävlingsledaren "kommer" varpå figuranten tvärvänder och springer med höjd ärm rätt emot hunden och försöker skrämma hunden. Hunden ska då hoppa upp och bita sig ordentligt fast i ärmen.

Föraren beordrar figuranten sen att stå stilla och då denne blir still ska hunden direkt släppa ärmen och istället bevaka figuranten tills föraren hunnit fram. Även i detta moment ska "busen" avväpnas och sen transporteras ett kort slag. I modprovet så får ekipaget poäng för både själva bitandet och momentet i stort men även släppandet. Det är alltså nästan lika viktigt att hunden kan sluta bitas då figuranten inte försöker fly längre.

För att få tävla i skydds så krävs en licens från SBK. Föraren ska innan licens ges ha genomgått en teoriutbildning. Dessutom ska både hunden och föraren godkännas som lämpliga för grenen. En hund med olämpliga mentala egenskaper kan bli farlig om den ges felaktig bett-träning.

Väldigt viktigt tycker vi är att föraren visar på mognad, hundkunskap och erfarenhet. Lika viktigt som en duktig förare och lämplig hund är bra träningskompisar. Träningsfiguranterna och deras förmåga är avgörande för hur bra skyddshunden blir!

Alla hundar är olika och det är nödvändigt att kunna anpassa sin skyddsträning efter vilken hundindivid man tränar. Dåliga figuranter kan lätt förstöra mycket lovande skyddshundar liksom bra figuranter kan bygga och utveckla hundar som inte har "så mycket i sig".

Verkar skyddet intressant så be att få titta när en skyddsgrupp i närheten tränar. De som är duktiga i grenen tränar oftast med positiva metoder och har inget att dölja.